Fanny, jag vet att både du och jag har haft det jobbigt just nu. Visst, jag kan erkänna att jag kanske inte har varit så snäll mot dig den sista tiden. Men från din sida har jag ju inte jag fått någon som helst bra feedback heller, eller? Jag känner bara att jag verkligen försökt att allt för att vi ska bli kompisar igen, så klart jag bryr mig om dig. Du var en utav mina bästavänner och kommer alltid att betyda för mig vad som än händer. Visst, jag är sur och ledsen, trodde aldrig att något sånt här skulle hända just mig. Att en utav mina bästavänner skulle såra mig på detta sätt. Men gjort är gjort, det bästa är att göra det bästa utav situationen just nu. och ja det är självklart att det sårar mig att se dig ledsen i skolan, men vad ska jag göra åt det.. ska jag säga att det är rätt åt dig för du har förkännat det och satt dig själv i den situationen och får helt enkelt ta dina egna konsekvenser eller ska jag bara sitta där och trösta dig och sen säga förlåt, fast jag inte gjort något fel? jag vet inte, jag kommer inte riktigt ända fram till dig. Ena halvan säger mig att jag inte ska vika mig och säga förlåt för att jag inte gjort något fel och andra halvan säger kämpa sandra, du vill inte förlora henne om det är det ända som krävs att säga förlåt så ta hennes handlingar och säg förlåt. låt henne vara stolt. jag vet inte, det ända jag vill är att bli din kompis igen, och det är svårt när du inte svarar på din mobil, eller fb eller helt enkelt inte vill prata med mig. kanske har du dina skäl? jag har ingen aning, men det jag vet är att jag saknar dig, men detta ger garanterat konsekvenser i framtiden!